Träffa våra medarbetare

Hej Richard, vad är skillnaden på inköp och upphandling?

– Egentligen i grund och botten så är det samma sak. I den privata världen pratar man oftare inköp medan man i den kommunala världen pratar upphandling.

Berätta lite om ditt arbete

– Att jobba i en mindre kommun skiljer sig från att jobba i en större kommun eller hos en stor privat arbetsgivare. Där finns många inköpare som är specialiserade och jobbar inom en specifik kategori. I Oxelösunds kommun är det inte applicerbart med kategorier eftersom vi är så få. Vi är bara två personer på inköp, jag och Lucas Jangholm Melin och vi är med i alla affärer och alla upphandlingar, oavsett vad det gäller. Det kan vara allt från markbeläggning, en ny skola, en konsult, läromedel eller kontorspapper.

Oxelösunds kommun ska ligga i framkant

– Som upphandlingschef har jag också ett ansvar att utveckla vårt arbetssätt. Jag vill att Oxelösund ska ligga i framkant, att vi ska sticka ut och våga göra lite annorlunda upphandlingar för att hela tiden nå den bästa affären för kommunen, leverantörerna, medborgarna och våra anställda. Jag har en idé om att jag vill producera relationer i stället för avtal. Vi ska skapa goda relationer till leverantören så att de vill fortsätta jobba med oss och det i sin tur ger ringar på vattnet så andra leverantörer också vill jobba med oss.

Göra det enkelt för leverantörerna

– Vi förenklar våra underlag, förtydligar och gör dem idiotsäkra, i stället för att de leverantörerna ska skicka in en massa dokument och fylla i en massa text försöker vi göra upphandlingsdokumenten så enkla och tydliga att leverantörerna bara behöver klicka i ja eller nej i. Sedan är vi ödmjuka, vi vet ofta vad vi vill ha, men kanske inte vad som är det bästa vi kan få. Då tar vi hjälp av leverantörerna och frågar dem: ”Vi behöver detta – hur kan ni hjälpa oss att lösa det?” Då skiner de upp och får ett annat driv än om man kommer med en lång kravlista. Då blir det ju en roligare affär för alla parter. Och ett mycket bättre resultat.

100 procent dialog

– Vi kallar vårt arbetssätt för ”100% dialog” och det innebär att inför varje upphandling vi gör ska vi träffa marknaden fysiskt. Vi har möten med leverantörerna för att skapa relationer, göra en marknadsanalys, förstudie och sedan få input under vägen. Och det är ett vinnande koncept – om de får vara med och påverka tidigt blir de nöjda oavsett om de vinner upphandlingen eller inte. Det är vi helt unika på. Vårt betyg i mätningen där vi vann pris är jättehögt för vinnare, men precis lika högt för dem som inte vinner. Det måste enligt mig betyda att de tycker att det var en bra upphandling: ”Vi blev rättvist behandlade men den här gången vann vi inte”. Dialog och kommunikation är superviktigt!

Finns det utmaningar med att jobba i en liten kommun?

– Resurser, självklart. Vi är ju bara två personer på inköp. Jag skulle kunna sysselsätta flera stycken och gör ännu mer, mer dialog, research och marknadsanalys. Vi är bara två personer och därmed lite sårbara, men vi har skapat en tydlig process som är helt satt från början till slut så att vi kan hoppa in och täcka upp för varandra när det krävs.

Skulle du rekommendera andra att jobba här?

– Jag rekommenderar alla att jobba här – jag är otroligt stolt över att jobba i Oxelösunds kommun. Styrkan är att det är så nära till alla och trots att vi är en liten kommun har vi behov av allt som en stor kommun har. Då behöver vi ha samma kompetens, fast vi kanske inte är lika många. Man blir dagligen imponerad av all den kunskap folk besitter här i huset. Det är helt otroligt. Det är också en väldigt bra stämning på arbetsplatsen. Det är en glädje att gå till jobbet varje dag!

Hej Carolina, vad gör en hälsostrateg?

– Jag finns här som stöd framför allt till våra chefer, men också till våra medarbetare för att vi ska kunna utveckla goda arbetsmiljöer. Att vi tillsammans kan skapa bra arbetsplatser där vi må bra på jobbet, minska sjukfrånvaron och öka hälsan. Det är mitt uppdrag kort och gott.

Unikt arbetssätt

– Jag tror att det är ganska unikt för Oxelösunds kommun att ha en hälsostrateg. Kommunen insåg att cheferna inte hann med att följa upp sjukfrånvaro, framför allt inte den långsiktiga uppföljningen. Då beslutade man att införa detta på prov och jag blev kvar, så nu har jag varit här i fem och ett halvt år, berättar Carolina.

– Jag jobbar väldigt nära företagshälsovården, men har även ett stort övrigt nätverk. När jag är med och träffar individer kan jag remittera dem till företagshälsovården, men jag kan också remittera dem till personlig tränare, stresscoach, kostrådgivare, fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat. Jag tror att många andra kommuner bara jobbar mot företagshälsovården.

– Min tanke är att jag ska jobba för att kommunen inte ska behöva mig! Det vore ju toppen om alla mådde så bra att allt skötte sig självt!

Vad har du jobbat med tidigare?

– Jag har varit lärare på en folkhögskola som utbildade hälsocoacher, personliga tränare, kostrådgivare och massörer i 14 år. Jag har också jobbat som konsult ute i organisationer, dels via idrottsrörelsen, men har också varit stationerad på en intern företagshälsovård internt. Jag har jobbat med hälsa och friskvård sedan hösten 1993.

Trivs du med ditt arbete?

– Det är jätteroligt. Jag tycker ju om att ha ett varierat jobb och det har jag verkligen. Jag är ute i verksamheterna mycket. Träffar individer, arbetslag och ledningslag, både i förebyggande syfte och när det är uppstått problem.

– Sedan förra året jobbar vi mycket med organisatoriska friskfaktorer och då är jag väldigt mycket ute i arbetsgrupper i rent hälsofrämjande syfte. Sunt arbetsliv har utifrån forskning tagit fram åtta olika organisatoriska friskfaktorer som vi jobbar med. Hur kan de olika arbetsgrupperna utveckla dessa friskfaktorer hos sig? När alla åtta faktorer finns på plats, då mår medarbetarna bra, sjukfrånvaron är låg och man levererar en bra verksamhet.

Vad ser du för utmaningar?

– Utmaningen är alltid ansvar, menar Carolina. Alla kan och behöver ta ansvar för sig själv och sin hälsa. Hur jag bidrar med mina arbetsuppgifter och hur jag tar hand om mig själv för att orka med de uppgifterna. Det handlar väldigt mycket om egen-ansvar och sedan behöver kommunen som organisation självklart ta sitt ansvar och säkerställa en god arbetsmiljö.

Hur gör du för att motivera medarbetarna?

– Det finns jättemånga olika sätt. Jag kan bidra med mina erfarenheter och mina kunskaper, inspirera, berätta, stötta, visa på olika perspektiv och ligga på. Sedan hänger det ju på individen om vi pratar individnivå. Det handlar om att individen själv behöver hitta sina lösningar. Ibland behöver vi som arbetsgivare göra tillfälliga anpassningar. Varje person måste hitta sin inriktning och sitt varför. Det gäller ju även med arbetsgrupper. De måste hitta sitt vi, sina drivkrafter, sina energier och riktningar, och lösa det som inte fungerar.

– Jag brukar hjälpa dem jag möter på traven med några frågor för att man ska kunna hitta sitt eget driv och jag ställer dem ofta till mig själv: Vem är jag? Varför är jag här? På jobbet: Vad har jag med mig? Varför sökte jag mig hit? Vad är mitt uppdrag? I arbetsgruppen: Vilka är vi? Varför finns vi? Vad ska vi leverera?

Hur är det att jobba i Oxelösunds kommun?

– Jag tycker om att det är så nära. Att jag får vara ute i så många olika verksamheter och att jag får se hela kommunens verksamhet. Jag tycker att alla vill någonstans, fast man kanske inte alltid orkar. Det är så underbara människor överallt. Det är roligt!

Vad gör en kommunal jobbcoach?

– Vi motiverar och stödjer deltagarna till att komma närmare arbetsmarknaden, bli mer motiverade till arbete eller studier och att bygga upp sitt självförtroende.

Hur jobbar ni?

– Ekonomiskt bistånd skickar en insats till oss och då träffas vi i ett trepartssamtal. Efter det träffar vi deltagaren enskilt. Vi påbörjar då en kartläggning, för att skapa en planering mot studier eller arbete. Vi samverkar med Arbetsförmedlingen som kan erbjuda subventionerade anställningar och individuella insatser.

– Vi arbetar med cirka 100 deltagare åt gången, alltså 25 personer per coach, ibland har vi upp emot 35 deltagare per coach.

– Vi arbetar utifrån en arbetsmetod som heter Supported Employment. Den används för att stötta personer med svårigheter att få anställning. Det handlar om att ge ett strukturerat och individanpassat stöd i att finna, få och behålla ett jobb. Vi placerar ut och följer upp deltagare som har beslut på sysselsättning enligt LSS/SoL.

Vilka utmaningar har ni?

– Vi behöver arbetsgivarnas engagemang att erbjuda platser och ta emot personer på olika insatser. I dagsläget har vi många bra samarbeten, men vi önskar att det blir ännu fler.

Vad är det roligaste med jobbet?

– Att träffa alla olika människor. Speciellt det första mötet med en person – att få veta vem det är.
– När en person kommer vidare i livet. Oftast känner deltagarna sig uppgivna innan de kommer till oss. De behöver någon som motiverar dem och som får dem att tänka annorlunda.

Berätta om en framgångshistoria

– Filip var en så kallad hemmasittare under tio års tid med fysisk- och psykisk ohälsa. Han fick en kommunal jobbcoach och tillsammans påbörjade de den långa resan mot jobb genom att först träna på att lämna lägenheten, gå till en annan plats och vara där i tid. Efter en tid var han mogen att hitta en plats att arbetsträna på. Han fick förslag på en lämplig plats och tackade ja till den. Filip fick träffa sin handledare på arbetsplatsen och de kom tillsammans överens om hur de skulle jobba tillsammans. Efter ett halvår med arbetsträning erbjöds han anställning med stöd från Arbetsförmedlingen.

– Så från att ha varit isolerad, deprimerad och med en ekonomi körd i botten kunde Filip äntligen flytta till egen bostad och börja planera för framtiden. Filip jobbar fortfarande kvar, trivs och behövs på sin arbetsplats.

*Filip heter egentligen något annat

Berätta om det nya projektet – SIKTA mot arbetslivet

Målgruppen är personer med psykisk ohälsa eller med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Via projektet når vi ut till fler i kommunen som behöver stöd och vägledning.

Helena arbetar 75 procent i SIKTA mot arbetslivet, som är ett nytt projekt finansierat av Samordningsförbundet RAR Sörmland. Det är ett femårigt projekt i samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Sörmland, Trosa kommun, Gnesta kommun och Nyköpings kommun.

Läs mer om projektet på https://rarsormland.se/insats/sikta-mot-arbetslivet/ Länk till annan webbplats.

Om jag vill veta mer?

Du kan läsa mer om Campus Oxelösund och Drivhuset här. Vi svarar gärna på frågor. Kontakta oss på telefon 0155-386 50 eller på vår gemensamma mejladress: drivhuset@oxelosund.se

Vad gör en konsumentvägledare?

– Jag hjälper privatpersoner innan och efter köp av saker och tjänster. Jag informerar om vilka lagar som gäller och ger också tips och råd innan ett köp, till exempel om du ska anlita hantverkare. Jag kan också hjälpa till i kontakten med ett företag. Ibland föreläser jag om vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument och vad som är bra att tänka på inför ett köp av en vara eller en tjänst. Jag kan också hjälpa till om du behöver göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden. Större kommuner erbjuder ibland medling mellan konsument och företag.

Vad krävs för att man ska kunna arbeta som konsumentvägledare?

– Många konsumentvägledare har en juridisk utbildning i botten. Konsumentverket erbjuder också interna kurser för de som anställs som konsumentvägledare. Själv har jag läst den juridiska översiktskursen – Jöken – och gått flera av konsumentverkets utbildningar.

Hur ofta vänder sig konsumenter i Oxelösund till dig?

– En eller ett par gånger i veckan brukar jag få frågor. Jag brukar ha runt 65 ärenden på ett år. En del ärenden tar dock mer tid än andra. De flesta ringer eller kommer hit spontant till Koordinaten där jag har min huvudsyssla som bibliotekarie. Ibland tipsar Kommuncenter och polisen om att Oxelösunds kommun har en konsumentvägledare.

Vilka är de vanligaste frågorna som du hjälper personer med?

– Olika typer av abonnemangsproblem inom till exempel telekom- och hälsokostområdena. Likaså frågor om rättigheter vid köp av begagnad bil. Problem med hantverkare förekommer också rätt ofta. Viktigt där är att ha ett skriftligt avtal. På konsumentverkets webbplats och i Konsumenthyllan på Koordinaten finns en bra broschyr med tips på vad du ska tänka på om du ska anlita hantverkare.

Finns det något särskilt problematiskt ärende som du ser händer ofta i Oxelösund?

– Telefonförsäljning där konsumenten blivit stressad att ingå ett avtal utan att ha hunnit tänka igenom erbjudandet i lugn och ro. Viktigt att veta är att det är 14 dagars ångerrätt, i vissa situationer upp till ett år.

Vad är det bästa med att jobba som konsumentvägledare?

– När det går bra i ett ärende. Det kan ibland ta många månader, men när konsumenten till slut får tillbaka sina pengar eller slipper ifrån ett abonnemang känns det väldigt roligt. En del kommuner för statistik över hur mycket pengar konsumenterna har sparat med hjälp från konsumentvägledarna. Det brukar bli rätt stora summor. Den största summan jag hjälpt till med var när en konsument fick tillbaka 17 000 kronor från sin reseförsäkring efter åtta månaders arbete. Då känns det väldigt bra.

Har du något råd som du tycker är extra viktigt och som alla borde följa?

– Ha aldrig bråttom. Ta dig tiden att läsa igenom avtalstexten innan du klickar i rutan att du godkänner avtalsvillkoren på internet. Kolla upp vad som gäller vid returer och prova gärna att kontakta kundtjänsten innan du handlar för att se att de är lätta att få kontakt med. Logga aldrig in med ditt mobila Bank-ID på uppmaning av någon annan. Det är viktigt att sätta sig in i hur ett mobilt Bank-ID fungerar. Vid flera fall av bedrägerier har konsumenten blivit lurad för att de inte förstått vad det innebär att logga in med ett mobilt Bank-ID.

Hur tycker du det är att jobba i Oxelösund?

– Jag tycker Oxelösunds kommun är en väldigt trevlig arbetsplats. Jag jobbar också som bibliotekarie och möter därför många kommuninvånare varje dag, både på biblioteket, som konsumentvägledare och ute i kommunen.

Skulle du rekommendera andra att jobba i Oxelösunds kommun?

– Jag kan verkligen rekommendera andra att jobba i Oxelösunds kommun.

Hallå där Stina! Vad gör en trygghetssamordnare?

– Jag har ett tydligt uppdrag att samordna arbetet, jag jobbar inte operativt. Vår kommunpolis är min kontakt inom polisen och vi har ett mycket tätt samarbete. Jag samordnar även arbetet mellan socialtjänst, skolor och kultur- och fritid. Jag har andra uppgifter också, att samordna ANDTS-arbetet (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) och en del annat. Det blir ett brett uppdrag i en liten kommun och det är därför det heter trygghetssamordnare. I vissa kommuner är benämningen brottsförebyggande samordnare, där har man ett mer avgränsat uppdrag.

– Det känns som om mitt jobb på kommunen är jätteviktigt. Kommunerna måste göra detta enligt lag, men det är ju också så att samhället i stort uppenbarligen har misslyckats ganska ordentligt med det brottsförebyggande arbetet. Då kanske detta är lösningen. Alla kommuner ser ju olika ut och har olika förutsättningar.

Hur blir man trygghetssamordnare?

– Till den här tjänsten sökte kommunen en kriminolog, och det är ju jag. Dessutom trädde ett lagkrav i kraft den första juli 2023 vilket innebär att kommunerna själva ska ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet, utifrån sina förutsättningar och sina specifika problembilder.

Hur trygg är Oxelösunds kommun?

– Enligt den trygghetsundersökning som Polisen gör varje år är Oxelösund en otroligt trygg kommun. Vi ligger även bra till i jämförelse med andra kommuner. Fördelen är ju att det är en liten kommun, det som händer här kommer till vår kännedom väldigt fort. Oxelösunds kommun har alla förutsättningar att fortsätta vara en trygg kommun men det krävs att vi arbetar ganska hårt inom vissa områden.

Vad ser du för utmaningar?

– Det är tryggt i Oxelösund, men det finns mycket att jobba med. Det blir en utmaning för att det innefattar alla som arbetar i kommunen och alla som bor i kommunen. Det är något vi måste göra tillsammans. Vi som arbetar brottsförebyggande behöver få in information om attityder, socioekonomisk utsatthet, arbetslöshet och missbruk. Vi har fantastiska människor i den här kommunen som arbetar operativt och vi har ett bra samarbete - skola, ungdomsstödjare, fritidsledare, socialtjänst, och polis. Det är guld värt!

Vilka är de vanligaste brotten som anmäls i Oxelösund?

– Det är mycket båtrelaterat, som stölder av motorer och utrustning. Det är ju inte så konstigt eftersom vi är en kommun med vatten överallt. Folk har ju båtar, så ser det ut i liknande kommuner också. Dessa brott är sådana som nästan alltid anmäls, bland annat eftersom det krävs en polisanmälan för att få ut ersättning från försäkringsbolaget.

Viktigt att anmäla brott

– Det är överhuvudtaget väldigt viktigt att man anmäler brott som begås. Om man inte anmäler brotten har de ju inte hänt, för kommer det inte till polisens eller min kännedom så blir det inga åtgärder.

Hur ser det ut med droger i Oxelösund?

– Undersökningarna som görs, vi tar vattenprover i avloppsvattnet regelbundet, visar på att de vanligaste drogerna finns här. Men det sker inte öppen droghandel här i Oxelösund. Man kan konstatera att vissa personer knarkar och det gör man överallt. Det är inget som avviker från övriga landet.

Hur är det att jobba i Oxelösund?

– Väldigt kul! Det är roligt som inbiten Nyköpingsbo. Jag kan ärligt säga att det fanns mycket fördomar om Oxelösund i Nyköping när jag växte upp, men det är en av de vackraste kommuner jag varit i, med havet och klipporna. Man kan ju bada överallt!

Hur har du blivit mottagen i kommunen?

– Det är ju alltid lite läskigt att börja på ett nytt ställe och försöka komma in i arbetskulturen, men det har gått jättebra. Jag tycker att det är kul och jag tycker mycket om mina kollegor. Vi har roligt ihop, så jag är väldigt nöjd.

Skulle du rekommendera andra att jobba i Oxelösunds kommun?

– Absolut, det skulle jag verkligen. Det är kul att det står i platsannonsen att det är korta beslutsvägar och det stämmer ju verkligen! Jag behöver bara gå runt hörnet till kommunstyrelsens ordförande och prata med honom, samma med kommunchefen. Det är väldigt skönt, tycker jag. Det är såklart svårare i en stor kommun.